Fortsätt till huvudinnehåll

Emotionellt bagage

Sitter och mer eller mindre tjurhåller på 100st Telia - på ett VP-konto! Har länge funderat på varför jag inte bara tar förlusten och säljer? De köptes mest som en "säker" väg in på aktiemarknaden - "alla" köpte ju den så kallade folkaktien. Av olika anledningar, bland annat svagt intresse/förståelse,  blev det sedan inget mer investerat i aktier.

Nu, många år senare, så ligger de där och skaver som några slitna kalsonger i en dammig hörna. Jag tar fram dem ibland, vänder och vrider, och tänker att de kan säkert duga i något år till - det kommer kanske till användning. Men det är kanske önskedrömmar, en längtan tillbaka till fornstora dar.

Vågar inte räkna efter hur mycket avkastning jag har gått miste om genom åren men nu banne mig får de åka ut - eller...?

Vad säger ni - hur har/hade ni gjort?

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Jaga utdelning

Har tidigare skrivit om hur ivrigt jag har byggt upp min portfölj genom att kasta mig över bolag som en hungrig varg. Har hittills slukat 33 olika bolag inom nio sektorer och 18 branscher. Efter en sådan furiös start har framfarten nu stannat av lite och jag reflekterat över mina aktioner så här långt.

Eftersom mina mål är relativt kortsiktiga med "bara" 10 år till snöret känns det som om jag har pressat mig själv lite extra, och kanske genat lite runt risk/reward, för att sätta ihop en portfölj med en så stor direktavkastning som möjligt till en acceptabel risk.

Men med det i åtanke så känner jag mig ändå rätt nöjd med utfallet:
Jag har, tycker jag själv, jagat upp DA:n till en ambitiös nivå men jag ser inte den nivån orimlig även nästkommande år då i alla fall "jag" inte ser stora svängningar framöver i bolagens utdelningsplaner.

Det är en relativt stor andel preferensaktier som bidrar till den höga direktavkastningen; nästan 25% av portföljen är preferensaktier…

Miljonärsdrömmar

I och med den senaste löneutbetalningen uppnådde jag en liten drömgräns - den att vara (brutto)miljonär - och det är alltså så här det känns att äga en miljon - precis som vanligt.

Vet inte om det är att skulderna är nästan lika stora som själva kapitaltillgången eller om en miljon helt enkelt inte smäller lika högt längre som inte ger mig den där kicken jag trodde jag skulle få. Men oavsett hur det känns så är det ändå rätt häftigt att jag har sparat ihop så pass mycket kapital - att det faktiskt går.

Nu är maskinen igång och nästa milstolpe blir att nå en miljon i aktiekapital vilket jag räknar (iskallt) med att uppnå om cirka fyra år. Realistiskt? Förhoppningsvis. I alla fall om jag aktivt fortsätter att spara och förvalta så mycket så möjligt av intjänat kapital.

Tanken just nu är att bekvämt börja trappa ner runt 55 för att senast vid 58 kunna njuta av det goda livet utan alltför många måsten. Vad är era drömmar och mål?

Nytt i november

Jag är en otålig rackare. Efter att investerat månadssparandet för november redan i oktober fanns det inte en chans att jag skulle sitta och vänta på nästa lön. Sagt och gjort, jag har handlat på krita.

Efter en längre tids ältande landade jag i slutsatsen att jag nu hade byggt upp en hyffsad grund att stå på och Avanzas Superlånet erbjudande helt enkelt var redo att plockas.

Med lånet i ryggen och lite extra cash från försäljningen av mitt innehav av Avega Group, som snart köps upp av Tieto, gick jag till verket. Följande är mina inköp under november:
Dessa investeringar resulterade i en ökad utdelning av 2347:- per år och en skuldkvot på 6%. Det kan jag leva med. Upp till 10% känns bekvämt.

Avega Group lämnade som sagt portföljen och lämnade en avkastning på strax under 60% efter sig. I dess plats köptes fyra nya bolag in:

AT&T Inc - ett amerikanskt multinationellt telekommunikationsbolag som rankas som det tredje största på den amerikanska marknaden. Bolaget tillhandahåller tele…