Fortsätt till huvudinnehåll

Om Mig

Vem är jag?
En familjefar mitt i livet som utåt kan uppfattas som "etablerad, förverkligad och lyckosam" men som bakom kulisserna verkar känna av en begynnande livskris. "Är detta hur livet skall vara?" är frågan som konstant återkommer. Såhär långt är mitt själfunna svar "nej" - livet har mycket mer att erbjuda - fast det är ju inte gratis. Under tiden som jag funderar vidare på hur livet skall tacklas har jag, genom en plötslig uppenbarelse, tagit mig an den väldigt intressanta världen av aktier, utdelningar och avkastningar som en möjlig lösning av kostnadsfrågan.

Varför den här bloggen?
Jag antar att det finns andra där ute som är i samma sits som mig själv och som kan finna det intressant att få en inblick i en resandes reflektioner. Mitt intresse är inte att lätta mitt samvete eller komma med predikningar om vare sig livet eller finanser. Detta är en blogg för att utveckla mig som både människa och investerare. Men för att utvecklas behövs dialog och där hoppas jag på er interaktion.

Mitt mål?
För att ha finansiera det liv jag så småningom kommer fram till att jag vill leva så har jag påbörjat en aktieportfölj där det viktigaste är utdelning och utdelningstillväxt. Hur kapitalet utvecklar sig är i sig själv inte jätteviktigt. Slår portföljen index är det givetvis kul men det är inget som eftersträvas till varje pris.
Då insikten om vad som krävs för ett liv i "frihet" kom till mig i vad jag hoppas är halvvägs i dess skede finns det inte mycket tid kvar att spilla. Inom 7-12 år räknar jag med att väga så tungt i utdelningar att jag till fullo kan uppleva än fler av livets alla aspekter utan att hållas tillbaka av de uppbokade timmarna mellan 8 och 17.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Livet här och nu

Stötte idag på en väldigt intressant frågeställning på Frihetsmaskinens blogg. Frågan som jag har ställt mig själv ofta de senaste åren lyder:

"Frågan jag ställer mig är, varför tränar man inte mer nu? varför reser man inte mer nu? Varför njuter man inte mer av livet nu istället för om 10-20 år fram i tiden?"

Jag gav följande svar på bloggen:

Eftersom jag tycker frågeställningen är så intressant tänkte jag bre ut min tankar här på bloggen.

Personligen tror jag de allra flesta, precis som jag själv, faktiskt njuter av livet här och nu. Men det njuts på den nivån som är tillgänglig just nu. Det springs, reses, umgås och upplevs etc. så mycket det bara finns utrymme till i det som vi kallar livet i stunden.

Kruxet är kanske att det "alltid" verkar grönare på "andra sidan". Det vill säga - "När jag inte längre behöver ... skall jag äntligen ...". Eller - "Om jag ändå inte behövt ... så skulle jag minsann ...".

Vi verkar inte kunna bli tillf…

Livet efter mörkret

Jag har varit lite snål med uppdateringarna på bloggfronten under starten av 2018. Anledningarna är både många eller också få beroende på sinnesstämningen. Livet kom ifatt. Rörigt på jobb och hemma ställer till det i skallen. Och fasten man intalar sig att allt är under kontroll brinner stubinen allt snabbare tills proppen, nästan, smäller. Men, med det annalkande ljuset, erfarenhet och professionell hjälp tas nya tag. En annan livlina är helt klart sparandet. Det ger hop om en enklare vardag med mindre måsten och utrymme för mer kommunikation.

Med nästan ett helt år bakom mig så är det nu inga hål kvar på månadsbasis gällande utdelningar. De första utdelningarna för året blev:
Årets utmaning blir att fylla upp alla veckor med minst en utdelning. Går det tror ni?

Tyvärr har det nya året inlets i en kärvare ekonomisk sits än beräknat. Tyngd av höstens/vinterns köksrenovering, som byggbolaget tog rejält betalt för, och julledighetens utsvävningar har bara ören, utdelningar till trots, pl…

Jaga utdelning

Har tidigare skrivit om hur ivrigt jag har byggt upp min portfölj genom att kasta mig över bolag som en hungrig varg. Har hittills slukat 33 olika bolag inom nio sektorer och 18 branscher. Efter en sådan furiös start har framfarten nu stannat av lite och jag reflekterat över mina aktioner så här långt.

Eftersom mina mål är relativt kortsiktiga med "bara" 10 år till snöret känns det som om jag har pressat mig själv lite extra, och kanske genat lite runt risk/reward, för att sätta ihop en portfölj med en så stor direktavkastning som möjligt till en acceptabel risk.

Men med det i åtanke så känner jag mig ändå rätt nöjd med utfallet:
Jag har, tycker jag själv, jagat upp DA:n till en ambitiös nivå men jag ser inte den nivån orimlig även nästkommande år då i alla fall "jag" inte ser stora svängningar framöver i bolagens utdelningsplaner.

Det är en relativt stor andel preferensaktier som bidrar till den höga direktavkastningen; nästan 25% av portföljen är preferensaktier…